Norsk och jag har 12 ynka dagar kvar på vår semester. Vi har kommit upp oss ett par hack från vår Thailandvistelse. Där bodde vi på bohemstället Independent Bo. Detta innebar att vi bodde i ett unket litet råtthål i dryga veckan. Myrstigar på väggarna, en toalett som varken jag eller norsk vågade använda p g a skarp odör vid toalockslyft, mögelmonster i taket samt konstant saltvattenklibb oavsett hur nära fläkten vi befann oss. Här på Bali är livet annorlunda. Vi blir hembjudna till den ena höjdaren efter den andra. Vi avnjuter middagar och skålar för kapitalet med gräddan av eliten. Toppolitiker, forksare och framtidsmän. Den typen av människor. Vi har skakat hand på att inte hålla igen. Vid minsta lilla chokladsug tillexempel. Ja, då beger vi oss till Kue och köper oss tjocka med lyxiga chokladpraliner som vi sedan tvingar ner med en snygg kaffeshake. Jag och Benedicte lever livet. Detta är varken lögn eller skryt, detta är fakta. Igår bjöd vi över vår hyresvärd och kompanjon Bill på en stilig liten middagsbjudning, skålade för kapital och bokade in oss för tre månader till nästa år. Vi gillar Bill. Han har John-Cleese-mustash och är alltid rar och trevlig mot sitt unga hyrespar.
Vi har även lyckats bli ett respekterat affärspar här på ön. Igår satte vi sista spiken i kistan genom att besöka en fabrik som tillverkar smarta och ekologiska produkter av olika slag. Vi blev mottagna som höjdare blir mottagna. Dörrar hölls upp, händer skakades, te serverades och nervösa flin utbyttes. Vi köpte varor för knappa miljonen och kommer dra in drygt fyra sådana efter beräkningar. Vi pratar indonesisk valuta nu, för nervösa föräldrar som kan tänkas läsa.
Här kommer en smaskig liten film som visar hur kul man kan ha i Balinesisk vänstertrafik utan körkort. Håll till godo...
måndag 11 maj 2009
lördag 9 maj 2009
Bali Womb!
Vi har landet på Bali...igjen!
Her havnet vi i en ståtelig "leilighet" midt i risåkrene, med høns, hunder og flaggermus rundt oss. Så nå er vi trygt tilbake til hverdagslivet med yoga, shake`s, treningsstudio, bra mat, pool og sjokoladepraliner. Vi sitter faktisk å planlegger neste fika som skal inneholde kaffe, med sjokolademousse til meg og sjokoladepraliner til Fredde. Livet er hardt dere!
Nå så jeg en kvinne gå forbi med blomster, det skal jeg kjøpe i dag! En fin bukett blomster vil jeg ha hjemme. Og nå fikk jeg øye på en skabbete høne som har lagt seg til på toppen av en hekk. Nå har vi øyekontakt jeg og høna, jeg tror han/hun forstår at jeg er snill og ikke spiser sånne som han/henne. Ååhh...som den koser seg der inne i alt det grønne, blandt papegøye-blomster og liljer. Det er nok ikke så ille å være høne her på Bali. Bortsett fra når råkjørere som Pia meier ned dere kyllingbarn på gata ... ;) Namaha!
Ja, det kan jeg fortelle: Fredde og jeg har blitt business-partnere nå også. Vi har nemlig kjøpt inn 6 økologiske myggmiddel som vi skal selge og bli rike av, på yogafestivalen.
Den du! Vi har litt annet i tankene også.... Har faktisk sydd opp våre egen-designede yogamatt-vesker med eget merke... Jada! ”DhanyaaDesign” om jeg får be.
Og så har vi dratt på oss noen små statuer av hodet til den der gærningen fra Gorakhpur...hva heter han nå igjen....han kjente....eeeeh...Buddha ja, Buddha heter han!
Jeg har en føleles at de kommer til å selge bra.
Skriver nok en gang til før hjemreise!
Ønsker dere alle en herlig vår! Sees snart!
Klemmer fra Benne & Fredde!
(kramar) = for dere særspråklige.
Peace!
Her havnet vi i en ståtelig "leilighet" midt i risåkrene, med høns, hunder og flaggermus rundt oss. Så nå er vi trygt tilbake til hverdagslivet med yoga, shake`s, treningsstudio, bra mat, pool og sjokoladepraliner. Vi sitter faktisk å planlegger neste fika som skal inneholde kaffe, med sjokolademousse til meg og sjokoladepraliner til Fredde. Livet er hardt dere!
Nya badrummet...
...nya verandan...
...och nya poolen!
Nå så jeg en kvinne gå forbi med blomster, det skal jeg kjøpe i dag! En fin bukett blomster vil jeg ha hjemme. Og nå fikk jeg øye på en skabbete høne som har lagt seg til på toppen av en hekk. Nå har vi øyekontakt jeg og høna, jeg tror han/hun forstår at jeg er snill og ikke spiser sånne som han/henne. Ååhh...som den koser seg der inne i alt det grønne, blandt papegøye-blomster og liljer. Det er nok ikke så ille å være høne her på Bali. Bortsett fra når råkjørere som Pia meier ned dere kyllingbarn på gata ... ;) Namaha!
Ja, det kan jeg fortelle: Fredde og jeg har blitt business-partnere nå også. Vi har nemlig kjøpt inn 6 økologiske myggmiddel som vi skal selge og bli rike av, på yogafestivalen.
Den du! Vi har litt annet i tankene også.... Har faktisk sydd opp våre egen-designede yogamatt-vesker med eget merke... Jada! ”DhanyaaDesign” om jeg får be.
Og så har vi dratt på oss noen små statuer av hodet til den der gærningen fra Gorakhpur...hva heter han nå igjen....han kjente....eeeeh...Buddha ja, Buddha heter han!
Jeg har en føleles at de kommer til å selge bra.
Skriver nok en gang til før hjemreise!
Ønsker dere alle en herlig vår! Sees snart!
Klemmer fra Benne & Fredde!
(kramar) = for dere særspråklige.
Peace!
fredag 24 april 2009
Bangkoks Kaos!
Fredrik skriver:
Efter en angenäm vistelse i Bali landade vi i Bangkok, en stad där stanken inte känner någon hämning. Odörer av kloak, kött, friterad sockervadd och andra delikata essanser sprider sig över gatorna. Detta skulle vi dock först få uppleva efter en hisknande taxitur från flygplatsen i till centrala Bangkok. När vi anlände var det tummult i staden. Militärer och aktivister kryllade överallt och där fanns brinnande bilar och andra element som gör det lättare för nordbor att bli oroliga. När tillochmed taxichauffören visade orostecken i form av likblekhet och darriga fingrar, beslöt vi oss för att åka till tågstationen för att ta första bästa vagn till Chiang Mai. P g a oroligheterna i staden var de större tågstationerna stängda. Vi blev istället dumpade vid en liten tågstation i en av stadens förorter. Här upplevde vi för första gången stanken. Köandes med våra 30-kilos väskor andades vi in svett, frityrsmet, deras vita, slemmiga köttbullar och ja, även bajs. Efter några timmars köande fick vi våra biljetter till Chiang Mai. Efter att granskat biljetterna visade sig att vi inte fått någon sovplats, vi skulle istället åka 15 timmar nattåg sittandes i träbänkar. Efter att sammanlagt väntat på tåget i 7 timmar beslöt vi oss för att ge bort våra biljetter till en lycklig thai och ta taxi in till centrum. Trots kravallerna i staden var Kohsan road sig likt. Nästan iallafall. Det var thailändskt nyår då vi anlände, vilket betyder att var man är utrustad med vattenpistol och en hink med lera. Kommer du torr, ser trött ut och har mycket packning, då utgör du en väldigt tacksam måltavla för det krigande gatufolket. Dagen därpå tvingades jag besöka tandläkaren efter några dagar med tandvärk. Där fick jag reda på att jag behövde en rotfyllning med ny krona. Jag hade tydligen dödat min tand med juicer och annat livsnjuteri sen jag sist besökte tandläkare - för 9år sedan. Det skulle dock ta 10 dagar för dem att tillverka en ny krona, stark nog att stå emot allt jag gillar att utsätta mina tänder för. 10 dagar i Bangkok började alltså med 3 dagars vatten och lerkrig.
Nu i efterhand gick trots allt tiden relativt snabbt. Vi passade på att besöka lite storstadsaktiviteter såsom bio, storakvarium och shoppingcenter. Efter några dagar boendes i halvsunkiga guesthouse var suget efter lyx stort. Benedicte som tappert hållt ut med mig i Bangkok, en vistelse som min tandhygien tvingat oss till, förtjänade bättre. Därför valde jag att boka in oss på Banyan Tree i ett par nätter. Här gick tiden snabbare och Bangkok visade sig ur en annan sida då hon lät sig överblickas från 60e våningen. Restaurangen Vertigo visade sig bokstavligt talat vara en höjdpunkt. Högst upp på Banyan Trees mäktiga skrapa intog norsk och jag en välförtjänt femrätters vegetarisk middag. Vi nyttjade pool, gym och andra lyxiga hotellaktiviteter till fullo, allt för att få bästa möjliga valuta för pengarna.
Vertigo, på 59e våningen!
Under tiden i Bangkok beslöt vi oss också för att återvända till Bali. Vi struntar helt i Vietnam, Laos och Kambodja. Vi följer känslan som hitills aldrig gjort oss besvikna. Men innan Bali tillbringar vi ett par veckor i den thailändska övärlden som precis börjat med ett skönt strandhäng på ön Koh Chang.
För en vecka sedan har vi också beslutat oss för att köpa hus. Allting är egentligen redan klart, bortsätt från ett par formaliteter som vi tar med mäklaren då vi landat i Sverige. Huset, eller husen, ligger i Lau på Gotland. Där ska vi bedriva multiverksamhet i form av yogacenter, café, atteljé och gårdshotell. Vi skissar för fullt på hur vi ska lägga upp det hela och Benedicte har redan varit i kontakt med våra finansiärer. Hon är så ihärdig, min käre norska.
Benedicte skriver:
En ny periode var paa gang, en ny fase i Fredrik og Benedicte's eventyr tok uanteveier. Fra moder Balis trygge favn ble vi kastet inn i Bangkoks kaos. Politi, militere og demonstranter motte oss i taxien fra flyplasse. Saa fra aa skulle bo noen netter i Bkk, bestemte vi oss for aa dra direkte til togstasjonen og ta oss til Chiang Mai. Men hoved-togstasjonen var sengt saa vi endte opp paa en mindre, overbefolket og illeluktende stasjonen litt utenfor. Ett miserabelt syn og en intens varme fikk oss til aa gi bort vaare biletter etter 4 timers venting, for saa aa sjekke inn paa ett billig hotel i sentrum. Saa befant vi oss i Bkk likevel og som planlagt fikk Fredrik dratt til tannlegen aa sjekket sine tender. Dette tannlegebesok kom til aa tvinge oss til aa bli i Bkk i 10 dager. Fredrik hadde visst litt smaaplukk aa fikse der inne i munnhulen (etter sitt tannlegebesok for 9 aar siden).
Dagene i storbyen gikk med til a undvike gatene med sine kjottoser, eksoser og andreintense oser, og oppholde oss i air-con-miljoer. Til min store glede endte vi somregel opp i noen super-high-tech-kjopesentre, hvor jeg endelig fikk tere litt paa okonomien. Vi var paa en fancy kino og saa en 3d film, stottet (daarlig nok) et"oceanworld" for aa faa dagene mellom tannlegebesok til aa gaa.
Under tiden provde vi 3 ulike vandrerhjem, men saa oss selv sette hoyere og hoyerekrav. Bkk krever en viss standard for to skjore sjeler som bare vil flykte til fred og ro.
Fredrik Stoltz tok saken i egne hender. Uten aa konsultere med meg eller faa min tillatelse, slo han paa stortromma og booket oss inn paa hotet de siste to nettene i Bkk. Ett ekte hotel, ikke ett hvilketsom hest hotel, heller ikke "Aristo" med sine futtige tre stjerner, som han fikk megtil aa tro at vi skulle til, nei, ikke mindre enn "Banyan Tree" (5 stjerner om jegfaar be) i finkvarteret.
Og om det ikke var nok saa hadde kjere ordnet oss en svite: svite delux. Med soverom, en liten stue, arbeidspult, minibar som ikke kan kalles mini, frukthver dag, svommebasseng og trimrom, badstu og sauna, tofler og morgenkaape, og medenorme vinduer med en spektakuler utsikt over Bangkok fra 42. etasje.
Paa taket (59 etasje) var det en fantastisk restaurant ved navn "Vertigo", som forste kvelden serverte oss det fineste maaltidet Fredrik og jeg noen gang har spist. En 5 retters vegetarisk delikatesse hvor hver bit var et mysterie av smaker. En sanseopplevelse av dimensjoner som satte oss i en hellig tilstand av takknemlighet. Bangkok ble plutselig som ett vakkert stjernehav under oss der vi satt som ihimmelen og betraktet det hele.
Vi ble sittende aa spise og nyte leeeenge for vi gikk hjem til vaar svite aa tok ossett varmt bad i vaart badekar....En klassisk, romantisk aften som jeg aldri kommer til aa glemme.
Vaart opphold paa Banyan Tree gav oss en fin avslutning paa ett ellers slitsomt Bkk-eventyr. Neste destinasjon byr paa kontraster med bungalow og oyliv paa Kho Chang utenfor Trat. Skriver om det neste gang...
Varme klemmer
Efter en angenäm vistelse i Bali landade vi i Bangkok, en stad där stanken inte känner någon hämning. Odörer av kloak, kött, friterad sockervadd och andra delikata essanser sprider sig över gatorna. Detta skulle vi dock först få uppleva efter en hisknande taxitur från flygplatsen i till centrala Bangkok. När vi anlände var det tummult i staden. Militärer och aktivister kryllade överallt och där fanns brinnande bilar och andra element som gör det lättare för nordbor att bli oroliga. När tillochmed taxichauffören visade orostecken i form av likblekhet och darriga fingrar, beslöt vi oss för att åka till tågstationen för att ta första bästa vagn till Chiang Mai. P g a oroligheterna i staden var de större tågstationerna stängda. Vi blev istället dumpade vid en liten tågstation i en av stadens förorter. Här upplevde vi för första gången stanken. Köandes med våra 30-kilos väskor andades vi in svett, frityrsmet, deras vita, slemmiga köttbullar och ja, även bajs. Efter några timmars köande fick vi våra biljetter till Chiang Mai. Efter att granskat biljetterna visade sig att vi inte fått någon sovplats, vi skulle istället åka 15 timmar nattåg sittandes i träbänkar. Efter att sammanlagt väntat på tåget i 7 timmar beslöt vi oss för att ge bort våra biljetter till en lycklig thai och ta taxi in till centrum. Trots kravallerna i staden var Kohsan road sig likt. Nästan iallafall. Det var thailändskt nyår då vi anlände, vilket betyder att var man är utrustad med vattenpistol och en hink med lera. Kommer du torr, ser trött ut och har mycket packning, då utgör du en väldigt tacksam måltavla för det krigande gatufolket. Dagen därpå tvingades jag besöka tandläkaren efter några dagar med tandvärk. Där fick jag reda på att jag behövde en rotfyllning med ny krona. Jag hade tydligen dödat min tand med juicer och annat livsnjuteri sen jag sist besökte tandläkare - för 9år sedan. Det skulle dock ta 10 dagar för dem att tillverka en ny krona, stark nog att stå emot allt jag gillar att utsätta mina tänder för. 10 dagar i Bangkok började alltså med 3 dagars vatten och lerkrig.
Nu i efterhand gick trots allt tiden relativt snabbt. Vi passade på att besöka lite storstadsaktiviteter såsom bio, storakvarium och shoppingcenter. Efter några dagar boendes i halvsunkiga guesthouse var suget efter lyx stort. Benedicte som tappert hållt ut med mig i Bangkok, en vistelse som min tandhygien tvingat oss till, förtjänade bättre. Därför valde jag att boka in oss på Banyan Tree i ett par nätter. Här gick tiden snabbare och Bangkok visade sig ur en annan sida då hon lät sig överblickas från 60e våningen. Restaurangen Vertigo visade sig bokstavligt talat vara en höjdpunkt. Högst upp på Banyan Trees mäktiga skrapa intog norsk och jag en välförtjänt femrätters vegetarisk middag. Vi nyttjade pool, gym och andra lyxiga hotellaktiviteter till fullo, allt för att få bästa möjliga valuta för pengarna.
Vertigo, på 59e våningen!
Under tiden i Bangkok beslöt vi oss också för att återvända till Bali. Vi struntar helt i Vietnam, Laos och Kambodja. Vi följer känslan som hitills aldrig gjort oss besvikna. Men innan Bali tillbringar vi ett par veckor i den thailändska övärlden som precis börjat med ett skönt strandhäng på ön Koh Chang.
För en vecka sedan har vi också beslutat oss för att köpa hus. Allting är egentligen redan klart, bortsätt från ett par formaliteter som vi tar med mäklaren då vi landat i Sverige. Huset, eller husen, ligger i Lau på Gotland. Där ska vi bedriva multiverksamhet i form av yogacenter, café, atteljé och gårdshotell. Vi skissar för fullt på hur vi ska lägga upp det hela och Benedicte har redan varit i kontakt med våra finansiärer. Hon är så ihärdig, min käre norska.
Benedicte skriver:
En ny periode var paa gang, en ny fase i Fredrik og Benedicte's eventyr tok uanteveier. Fra moder Balis trygge favn ble vi kastet inn i Bangkoks kaos. Politi, militere og demonstranter motte oss i taxien fra flyplasse. Saa fra aa skulle bo noen netter i Bkk, bestemte vi oss for aa dra direkte til togstasjonen og ta oss til Chiang Mai. Men hoved-togstasjonen var sengt saa vi endte opp paa en mindre, overbefolket og illeluktende stasjonen litt utenfor. Ett miserabelt syn og en intens varme fikk oss til aa gi bort vaare biletter etter 4 timers venting, for saa aa sjekke inn paa ett billig hotel i sentrum. Saa befant vi oss i Bkk likevel og som planlagt fikk Fredrik dratt til tannlegen aa sjekket sine tender. Dette tannlegebesok kom til aa tvinge oss til aa bli i Bkk i 10 dager. Fredrik hadde visst litt smaaplukk aa fikse der inne i munnhulen (etter sitt tannlegebesok for 9 aar siden).
Dagene i storbyen gikk med til a undvike gatene med sine kjottoser, eksoser og andreintense oser, og oppholde oss i air-con-miljoer. Til min store glede endte vi somregel opp i noen super-high-tech-kjopesentre, hvor jeg endelig fikk tere litt paa okonomien. Vi var paa en fancy kino og saa en 3d film, stottet (daarlig nok) et"oceanworld" for aa faa dagene mellom tannlegebesok til aa gaa.
Under tiden provde vi 3 ulike vandrerhjem, men saa oss selv sette hoyere og hoyerekrav. Bkk krever en viss standard for to skjore sjeler som bare vil flykte til fred og ro.
Fredrik Stoltz tok saken i egne hender. Uten aa konsultere med meg eller faa min tillatelse, slo han paa stortromma og booket oss inn paa hotet de siste to nettene i Bkk. Ett ekte hotel, ikke ett hvilketsom hest hotel, heller ikke "Aristo" med sine futtige tre stjerner, som han fikk megtil aa tro at vi skulle til, nei, ikke mindre enn "Banyan Tree" (5 stjerner om jegfaar be) i finkvarteret.
Og om det ikke var nok saa hadde kjere ordnet oss en svite: svite delux. Med soverom, en liten stue, arbeidspult, minibar som ikke kan kalles mini, frukthver dag, svommebasseng og trimrom, badstu og sauna, tofler og morgenkaape, og medenorme vinduer med en spektakuler utsikt over Bangkok fra 42. etasje.
Paa taket (59 etasje) var det en fantastisk restaurant ved navn "Vertigo", som forste kvelden serverte oss det fineste maaltidet Fredrik og jeg noen gang har spist. En 5 retters vegetarisk delikatesse hvor hver bit var et mysterie av smaker. En sanseopplevelse av dimensjoner som satte oss i en hellig tilstand av takknemlighet. Bangkok ble plutselig som ett vakkert stjernehav under oss der vi satt som ihimmelen og betraktet det hele.
Vi ble sittende aa spise og nyte leeeenge for vi gikk hjem til vaar svite aa tok ossett varmt bad i vaart badekar....En klassisk, romantisk aften som jeg aldri kommer til aa glemme.
Vaart opphold paa Banyan Tree gav oss en fin avslutning paa ett ellers slitsomt Bkk-eventyr. Neste destinasjon byr paa kontraster med bungalow og oyliv paa Kho Chang utenfor Trat. Skriver om det neste gang...
Varme klemmer
söndag 29 mars 2009
Bali Buddha!
Benedicte: Aaaahhh...vi har landet paa Bali!
Virkelig landet i hennes varme favn. Hun tar vare paa oss, gir oss okologisk-helse-super-mat,
vaar daglige yoga, meditasjon og tid til aa vokse, omringer oss av endelost vakkre blomster og gronske, kiler vaare neser med fantastiske lukter og nok engang fant hun oss verdige ett fantastisk hjem med alle fasiliteter en kan onske seg.
Aaaahhh...skuldrene er senkte og kroppen funnet ro.
Mens man har alt, saa fortsetter psykologien aa danse og folelsene svinge.
Men vaare hjerter er aapene, og i 100% erlighet staar Fredrik og meg sammen gjennom tykt og tynt. Saa saarbart og saa vakkert! Sooo blessed!
Dette stedet er noe annet en meditasjons-campen med uptighte munker som ikke kan se paa mennesker, bare se ned. Hva er det for frihet? Jeg vil vere fri og lykkelig uansett tid og sted, i alle situasjoner, uten noen grunn! Naa skal vi hjem til vaart palass, ta en dukkert i poolen og lage oss en alge-shake! Nerder? Ja!
Nok fra meg! Hores vel helt nyfrelst ut!
Klemmer til dere alle!
Fredde: Nu har Bena och jag hängt i snart två veckor i Ubud, Bali. Vi har bytt hus 2 gånger för att slutligen landa i vår underbara paradisvilla, Lala Lili. Här finns underbara rum, helt fantastiskt dekorerade med buddhastatyer, fontäner och balinesisk konst. Vi har ett privat poolområde med en liten ö på vilken vi intar frukost efter morgondoppet. Dessutom har vi en hel hop balinesiska damer som kommer och städar, diskar och tillomed masserar två för tillfället arbetslösa nordbor. Som om inte detta var nog har norsk och jag hyrt oss varsin vespa så vi utan ansträngning kan ta del av yoga, ekologiska restauranger och annat trevligt som Ubud har att erbjuda. Vi är stammisar på Bali Buddha där vi för en billig penning släcker törsten med detoxdrinkar och mättar med ekologiska spirulinabollar. Allt är fantastiskt men tiden går alltför snabbt. Snart väntar återigen Thailand och efter det Laos, Vietnam och Kambodja. Suck.
Virkelig landet i hennes varme favn. Hun tar vare paa oss, gir oss okologisk-helse-super-mat,
vaar daglige yoga, meditasjon og tid til aa vokse, omringer oss av endelost vakkre blomster og gronske, kiler vaare neser med fantastiske lukter og nok engang fant hun oss verdige ett fantastisk hjem med alle fasiliteter en kan onske seg.
Aaaahhh...skuldrene er senkte og kroppen funnet ro.
Mens man har alt, saa fortsetter psykologien aa danse og folelsene svinge.
Men vaare hjerter er aapene, og i 100% erlighet staar Fredrik og meg sammen gjennom tykt og tynt. Saa saarbart og saa vakkert! Sooo blessed!
Dette stedet er noe annet en meditasjons-campen med uptighte munker som ikke kan se paa mennesker, bare se ned. Hva er det for frihet? Jeg vil vere fri og lykkelig uansett tid og sted, i alle situasjoner, uten noen grunn! Naa skal vi hjem til vaart palass, ta en dukkert i poolen og lage oss en alge-shake! Nerder? Ja!
Nok fra meg! Hores vel helt nyfrelst ut!
Klemmer til dere alle!
Fredde: Nu har Bena och jag hängt i snart två veckor i Ubud, Bali. Vi har bytt hus 2 gånger för att slutligen landa i vår underbara paradisvilla, Lala Lili. Här finns underbara rum, helt fantastiskt dekorerade med buddhastatyer, fontäner och balinesisk konst. Vi har ett privat poolområde med en liten ö på vilken vi intar frukost efter morgondoppet. Dessutom har vi en hel hop balinesiska damer som kommer och städar, diskar och tillomed masserar två för tillfället arbetslösa nordbor. Som om inte detta var nog har norsk och jag hyrt oss varsin vespa så vi utan ansträngning kan ta del av yoga, ekologiska restauranger och annat trevligt som Ubud har att erbjuda. Vi är stammisar på Bali Buddha där vi för en billig penning släcker törsten med detoxdrinkar och mättar med ekologiska spirulinabollar. Allt är fantastiskt men tiden går alltför snabbt. Snart väntar återigen Thailand och efter det Laos, Vietnam och Kambodja. Suck.
söndag 8 mars 2009
Tokbok och munksvek
Ett kort litet meddelande. Benedicte och jag hoppade efter 5 dagar i tystnad av meditationslagret i Suan Mohk. Inte for att vi ar veklingar, vi var helt enkelt redan upplysta och behovde inte stanna langre. Nu ar vi i Krabi vid den fortjusande stranden Ton Sai. Som om inte det vore nog har vi tokbokat en resa till Bali. Vi kannde att vi behovde en paus fran allt och dessutom saknar vi avocado pa mackan, vilket enligt Benedicte ska finnas dar. Mer info foljer inom kort...Kramis
fredag 27 februari 2009
Tyst meditation
Nu gar vi under jorden i 10 dagar. Vi har ankommit till Wat Suan Mohk dar vi under tystnad ska meditera och grunna lite pa varfor allt ar som det ar. Detta betyder att bloggen ocksa far vila lite eftersom templet helt saknar breband. Vi har dock fatt varsitt rum med en betongsang och myggnat. Det ar inte sa hart som det later, for pa sangen ligger en 2mm tjock stramatta och dessutom far man varsin kudde, av tra. Uppstigning kl 4 varje morgon, minst 5 timmars meditation och ingen middag ska gora mig och Benedicte till folk. Folk som tar ansvar for sitt levende och inte bara flyr karriar och verklighet for flummiga aventyr i fjarran oster.
Det ni!
Alles gut
Fredde & Benne
Det ni!
Alles gut
Fredde & Benne
söndag 22 februari 2009
Senaste dagarna...
Fredrik skriver:
I skrivande stund sitter jag och Benedicte och väntar på vår lunch i en restaurang där vi mer eller mindre är stammisar. Jag har precis noterat i min ekonomibok att igår blev den första dagen vi tangerat budgeterad dagskostnad, 250kr. Innan har vi faktiskt legat på drygt halva det beloppet vilket är jättebra. Både jag och Benedicte har sinne för snålhet och ballansräkning.
Häromdagen försökte vi oss på att hänga vid turiststråken i Hadrin i några nätter, mest för det stora utbudets skull, men varken jag eller Bene gillar senaste turistmodet och några nätter blev bara en.
En typisk turist, iallafall en typisk manlig turist, är tatuerad och bär linne med häftig text, gärna något med "Full moon party". Han röker gärna men tar hand om sin hälsa genom att gå på gym och ta extra mycket tomatsås på stripsen. Dagen börjar med en öl, mycket för att bibehålla den friska smaken från gårdagens trevligheter, men också för att fyllan och baksmällan ska glida ihop till ett härligt stadie där kroppen inte riktigt vet vad den är i för tillstånd. Full, bakfull, drogad, nykter... vem bryr sig? Den manlige turisten åker gärna moped eller motorcykel. Utan hjälm såklart och avståndet spelar ingen som helst roll. Det kan vara över gatan för att köpa sig en uppiggande cigg eller bara stå på stället och puttra lite med motorn.
Benedicte och jag insåg alltså rätt snabbt att vi inte hade de rätta atributen för att få stanna. Vi tog pick och pack tillbaka till Chaloklum för mer bad och strandtennis. Väl på stranden möttes vi av ett kärt återseende. Det var Uffe, strandens hund, som kom för att hälsa. Det är jag och Benedicte som döpt hunden så. Idag påpekade jag för käresta, som för övrigt är väldigt förtjust i Ulf, de har något slags gemensam bubbla i vilken jag inte får plats, att Ulf ser ut att ha spenor. Sagolika spenor, stora som bananer, till utseendet nästan genmodifierade. Benedicte låtsades inte höra och det spelar ju faktiskt ingen roll att Ulf är född med spenor när man är så talangfull som han. Idag te x grävde han ett hål på stranden.
/Fredrik
Benedicte skriver:
Siste dagene, kort sagt:
Drar fra Chalok Lum til Tong Sala, anmelder inbruddet og blir bedt paa sukkerkaks-biter med gult sukkerkliss i av en sot betjent. Den andre var bare storog sur. Vi reiser direkte til Ban Tai/ "Milky Bay", som er altfra "milky". En stagnert og skitten strand, ett forlatt omraade, en ekkel bungalow og daarlig mat,virkelig daarlig mat, ja, alt vi bestillte var fantastisk daarlig. Hvor vanskeligkan det vere aa lage grot? Altsaa vann og havre... nei, grot med sypsmak slaar aldrig an naar man er sulten. Men jeg sa nesten unskyld naar jeg gikk derfra for de var jo saa sote.
Fredrik gav opp sunne dager med meg som helse-coach, han er visst ett vanskligereoffer enn jeg trodde. Naar vi kommer hjem skal jeg sette ett profesjonelt krise-teampaa han for aa hjelpe han med sin sukkeravhengighet. (Passet egentlig meg bra aa faasparken som helso-coach, for jeg har faat mens og er sugen paa alt med sukker i!)
Vi reiser til Hat Rin og flykter derfra dagen etter. Men for avreise fikk vi oppleveett heidundranes godt maaltid hvor vi frosset i indiske herligheter.Chalok Lum kaller igjen og vi reiser tilbake,
ett nytt sett med strandtennis skal slites ut,jeg skal gjennomlide mens og Fredrik skal gjennomlide meg!
Vi deler naa en helligstund sammen som tidligere bare var Fredriks, som finner sted mellom lunch ogmiddag: "Mellis", som inneberer ett mindre maaltid bestaaende av sjokolande og annetsott.Her i vaart lille Chalok Lum trives vi! Saa vi blir nok her til meditasjonsleiern iSurattani. For det, skal mye sol slikkes, late morgner nytes og mange sjokolader forteres!
Vi elsker dette lille sted som har alt vi behover! =) Det har strand vi kan lekepaa, turkist vann vi kan bade i, restauranter vi kan spise bra og billig paaa,internett, laundry, en liten by aa vandre i, frukt vi kan kjope, massage vi kan unneoss og 7-eleven med godt tilbud av varer vi kan ha til mellis.
Og hverandre da...nawww!
Vi er sammen hele tiden og maa av og til minne hverandrepaa aa ikke ta hverandre for gitt. Det er lett naar man er med hverandre 24 idognet. Men kjerligheten vokser og vi kommer hverandre utrolig nere! Slik er det aaelske med ett aapent hjerte! Saart og vakkert!
Live life, love life!
I skrivande stund sitter jag och Benedicte och väntar på vår lunch i en restaurang där vi mer eller mindre är stammisar. Jag har precis noterat i min ekonomibok att igår blev den första dagen vi tangerat budgeterad dagskostnad, 250kr. Innan har vi faktiskt legat på drygt halva det beloppet vilket är jättebra. Både jag och Benedicte har sinne för snålhet och ballansräkning.
Häromdagen försökte vi oss på att hänga vid turiststråken i Hadrin i några nätter, mest för det stora utbudets skull, men varken jag eller Bene gillar senaste turistmodet och några nätter blev bara en.
En typisk turist, iallafall en typisk manlig turist, är tatuerad och bär linne med häftig text, gärna något med "Full moon party". Han röker gärna men tar hand om sin hälsa genom att gå på gym och ta extra mycket tomatsås på stripsen. Dagen börjar med en öl, mycket för att bibehålla den friska smaken från gårdagens trevligheter, men också för att fyllan och baksmällan ska glida ihop till ett härligt stadie där kroppen inte riktigt vet vad den är i för tillstånd. Full, bakfull, drogad, nykter... vem bryr sig? Den manlige turisten åker gärna moped eller motorcykel. Utan hjälm såklart och avståndet spelar ingen som helst roll. Det kan vara över gatan för att köpa sig en uppiggande cigg eller bara stå på stället och puttra lite med motorn.
Benedicte och jag insåg alltså rätt snabbt att vi inte hade de rätta atributen för att få stanna. Vi tog pick och pack tillbaka till Chaloklum för mer bad och strandtennis. Väl på stranden möttes vi av ett kärt återseende. Det var Uffe, strandens hund, som kom för att hälsa. Det är jag och Benedicte som döpt hunden så. Idag påpekade jag för käresta, som för övrigt är väldigt förtjust i Ulf, de har något slags gemensam bubbla i vilken jag inte får plats, att Ulf ser ut att ha spenor. Sagolika spenor, stora som bananer, till utseendet nästan genmodifierade. Benedicte låtsades inte höra och det spelar ju faktiskt ingen roll att Ulf är född med spenor när man är så talangfull som han. Idag te x grävde han ett hål på stranden.
/Fredrik
Benedicte skriver:
Siste dagene, kort sagt:
Drar fra Chalok Lum til Tong Sala, anmelder inbruddet og blir bedt paa sukkerkaks-biter med gult sukkerkliss i av en sot betjent. Den andre var bare storog sur. Vi reiser direkte til Ban Tai/ "Milky Bay", som er altfra "milky". En stagnert og skitten strand, ett forlatt omraade, en ekkel bungalow og daarlig mat,virkelig daarlig mat, ja, alt vi bestillte var fantastisk daarlig. Hvor vanskeligkan det vere aa lage grot? Altsaa vann og havre... nei, grot med sypsmak slaar aldrig an naar man er sulten. Men jeg sa nesten unskyld naar jeg gikk derfra for de var jo saa sote.
Fredrik gav opp sunne dager med meg som helse-coach, han er visst ett vanskligereoffer enn jeg trodde. Naar vi kommer hjem skal jeg sette ett profesjonelt krise-teampaa han for aa hjelpe han med sin sukkeravhengighet. (Passet egentlig meg bra aa faasparken som helso-coach, for jeg har faat mens og er sugen paa alt med sukker i!)
Vi reiser til Hat Rin og flykter derfra dagen etter. Men for avreise fikk vi oppleveett heidundranes godt maaltid hvor vi frosset i indiske herligheter.Chalok Lum kaller igjen og vi reiser tilbake,
ett nytt sett med strandtennis skal slites ut,jeg skal gjennomlide mens og Fredrik skal gjennomlide meg!
Vi deler naa en helligstund sammen som tidligere bare var Fredriks, som finner sted mellom lunch ogmiddag: "Mellis", som inneberer ett mindre maaltid bestaaende av sjokolande og annetsott.Her i vaart lille Chalok Lum trives vi! Saa vi blir nok her til meditasjonsleiern iSurattani. For det, skal mye sol slikkes, late morgner nytes og mange sjokolader forteres!
Vi elsker dette lille sted som har alt vi behover! =) Det har strand vi kan lekepaa, turkist vann vi kan bade i, restauranter vi kan spise bra og billig paaa,internett, laundry, en liten by aa vandre i, frukt vi kan kjope, massage vi kan unneoss og 7-eleven med godt tilbud av varer vi kan ha til mellis.
Og hverandre da...nawww!
Vi er sammen hele tiden og maa av og til minne hverandrepaa aa ikke ta hverandre for gitt. Det er lett naar man er med hverandre 24 idognet. Men kjerligheten vokser og vi kommer hverandre utrolig nere! Slik er det aaelske med ett aapent hjerte! Saart og vakkert!
Live life, love life!
tisdag 17 februari 2009
Rån och regnväder!
Fredrik skriver:
Benedicte lättade på matpengen efter påtryckningar. Jag visade prov på ansvarslöshet och omognad. Jag tog inte ansvar då hon lät mig hålla i hushållskassan. jag var för sugen för det. Det dröjde en, max två dagar, innan jag utvecklat ett beroende och en villkorslös kärlek till den Snickersliknande chokladen "Nut Rageous". Det hela gick så långt att jag nu självmant utlyst käresta till min livs- och hälsocoach. Hon ska i fem dagar få bestämma vad och när jag ska äta, vad och när jag ska träna samt ha fullmakt att kleta in mig i aloe vera då jag utsatts för solljus. Benedicte är lyrisk. Att hon dessutom fick lov att tunna och schamponera mitt hår denna kväll framkallade ett underligt glädjefnatt. Hon nästan skrattade, grät, dreglade och spasmade på samma gång. Det hela såg mycket dramatiskt och obehagligt ut. Men jag är glad att hon är glad.
Övrigt nämnvärt är att vår trevliga lilla budget-bungalow blivit rånad. Tjuvarna tog Benedictes Ipod (som för övrigt slutade fungera för en vecka sedan) samt min mors operatörlåsta 3-mobil, säkert 5-6 år gammal, med trasig menyspak. Att jag hade min kamerautrustning för över 10 000kr där inne var de inte intresserade av.
Tjuvarna kanske hade planlagt det hela i månader. Spanat på käresta med kikare och sett hur väl utrustad hon varit, med både musikspelare och 3-mobil.
Hur det än ligger till slog de alltså till igår kväll, vilket tvingar mig och norsk till polisstationen på andra sidan ön. Allt för att käresta ska få ut en ny Ipod på försäkringen.
/Fredrik
Benedicte skriver:
Hei alle!
Vi har reist tilbake til Chalok Lam med baat fra "Bottle Beach"Her var tanken aa bare bli en dag, for jeg har dratt paa meg urinveisinfeksjon ogville egentlig til en lege. Men her selges pillene man trenger over disk i en slitenbetongkloss av en butikk. Saa vi valgte aa bli.Det var godt aa komme til ett sted med butikker, et storre utvalg av restauranter ogfine priser. Bungalowen koster oss 200 bath=50 kroner delt paa to. Beste hittils!
Men noen ville ikke at vi skulle kjenne oss for hjemme. Forste kvelden vi var ute aaspiste, ble vaar bungalow ranet. Min mobil, i-pod+ lader og horepropper ble tatt.Trist med musikken paa i-poden, men den sluttet aa gi lyd fra seg for en uke siden,saa jeg antar at det ikke var et saa stort tap. ;) Og mobilen var vel heller ikkehelt i topp form. Fredriks dyre kamera, min fine hoytaler og han kameralinser, nei det ville de ikkeha. Men de hadde dratt ut mitt haandkle fra posen sin, der kunne det jo ha skjultseg en og annen skatt?!?
Hadde jeg mott tyven for de/han/henne hadde stukket av skulle jeg gjort som Doppleri Erlend Loes bok: Bedt han paa ett glass vann og en banan kanskje. Maa jo vere envoldsomt energi-krevende hobby det der. Man skal ta seg inn, adrenalinet pumper og svetten renner.
Men jeg motte aldrig tyven. Saa jeg later heller som jeg er littbitter og tenker paa politi-anmelding og forsikring.
Ellers smiler livet til oss =)
Vi leker, bader, spiller strandtennis som jeg er saa dyktig paa, spiser god mat, harhoytlesning fra "Expedition L" av Erlend Loe paa svensk, nyter, elsker, krangler,henger rundt, elsker igjen og bare er med hverandre. Vi har det fint sammen jeg ogFredrik! =)
Etter forste natten i Chalok Lum:
I dag har vert nok en herlig dag. Vi har renset Fredriks Feng Shui. Tatt av en byrdefra han skuldre. Jeg fikk nemlig klippe hans haar og shamponere det grundig. Det vari dypt behov av litt omtanke og kjerlighet. Han er naa ett kilo lettere.Og jeg fikk smore inn hans myggstikk og dermed minsket noe paa mitt 2 kilos"mega-forstehjelps-skrin".Og jeg var best i strandtennis, bare for aa si det, ikke det at jeg maa si det, mendet er greit aa ha sagt det likevel.+ maten da, altid denne fantastiske maten, som bidrar til en herlig dag!
Etter andre natten i Chaluk Lum:
Regnet botter og spann i dag.Vi spilte vaar faste morgenrunde med strandtennis og da kom det! Fosser fra himmelenog renset gater og hjem, utrolig mektigt.I dag er ogsaa forste dagen for meg som Fredriks personlige coach. Han ansatte meg igaar for 5 dagers mat-coaching. Altsaa jeg faar bestemme alt som skal inn i hansmunn av mat og drikke i 5 dager. Ih...elsker saant!Naa er det slutt paa billig "Lay-chips" og "Nutrageous". Men i dag er detnedtrappningsdag, saa han faar en "nutrageous" (daarlig verson av snickers) i dag.I morgen blir det andre boller, benny is in carge!
Men jeg er snill og glem ikke at det er hans ide! =)
Klemmer og Kjerlighet!
Benedicte lättade på matpengen efter påtryckningar. Jag visade prov på ansvarslöshet och omognad. Jag tog inte ansvar då hon lät mig hålla i hushållskassan. jag var för sugen för det. Det dröjde en, max två dagar, innan jag utvecklat ett beroende och en villkorslös kärlek till den Snickersliknande chokladen "Nut Rageous". Det hela gick så långt att jag nu självmant utlyst käresta till min livs- och hälsocoach. Hon ska i fem dagar få bestämma vad och när jag ska äta, vad och när jag ska träna samt ha fullmakt att kleta in mig i aloe vera då jag utsatts för solljus. Benedicte är lyrisk. Att hon dessutom fick lov att tunna och schamponera mitt hår denna kväll framkallade ett underligt glädjefnatt. Hon nästan skrattade, grät, dreglade och spasmade på samma gång. Det hela såg mycket dramatiskt och obehagligt ut. Men jag är glad att hon är glad.
Övrigt nämnvärt är att vår trevliga lilla budget-bungalow blivit rånad. Tjuvarna tog Benedictes Ipod (som för övrigt slutade fungera för en vecka sedan) samt min mors operatörlåsta 3-mobil, säkert 5-6 år gammal, med trasig menyspak. Att jag hade min kamerautrustning för över 10 000kr där inne var de inte intresserade av.
Tjuvarna kanske hade planlagt det hela i månader. Spanat på käresta med kikare och sett hur väl utrustad hon varit, med både musikspelare och 3-mobil.
Hur det än ligger till slog de alltså till igår kväll, vilket tvingar mig och norsk till polisstationen på andra sidan ön. Allt för att käresta ska få ut en ny Ipod på försäkringen.
/Fredrik
Benedicte skriver:
Hei alle!
Vi har reist tilbake til Chalok Lam med baat fra "Bottle Beach"Her var tanken aa bare bli en dag, for jeg har dratt paa meg urinveisinfeksjon ogville egentlig til en lege. Men her selges pillene man trenger over disk i en slitenbetongkloss av en butikk. Saa vi valgte aa bli.Det var godt aa komme til ett sted med butikker, et storre utvalg av restauranter ogfine priser. Bungalowen koster oss 200 bath=50 kroner delt paa to. Beste hittils!
Men noen ville ikke at vi skulle kjenne oss for hjemme. Forste kvelden vi var ute aaspiste, ble vaar bungalow ranet. Min mobil, i-pod+ lader og horepropper ble tatt.Trist med musikken paa i-poden, men den sluttet aa gi lyd fra seg for en uke siden,saa jeg antar at det ikke var et saa stort tap. ;) Og mobilen var vel heller ikkehelt i topp form. Fredriks dyre kamera, min fine hoytaler og han kameralinser, nei det ville de ikkeha. Men de hadde dratt ut mitt haandkle fra posen sin, der kunne det jo ha skjultseg en og annen skatt?!?
Hadde jeg mott tyven for de/han/henne hadde stukket av skulle jeg gjort som Doppleri Erlend Loes bok: Bedt han paa ett glass vann og en banan kanskje. Maa jo vere envoldsomt energi-krevende hobby det der. Man skal ta seg inn, adrenalinet pumper og svetten renner.
Men jeg motte aldrig tyven. Saa jeg later heller som jeg er littbitter og tenker paa politi-anmelding og forsikring.
Ellers smiler livet til oss =)
Vi leker, bader, spiller strandtennis som jeg er saa dyktig paa, spiser god mat, harhoytlesning fra "Expedition L" av Erlend Loe paa svensk, nyter, elsker, krangler,henger rundt, elsker igjen og bare er med hverandre. Vi har det fint sammen jeg ogFredrik! =)
Etter forste natten i Chalok Lum:
I dag har vert nok en herlig dag. Vi har renset Fredriks Feng Shui. Tatt av en byrdefra han skuldre. Jeg fikk nemlig klippe hans haar og shamponere det grundig. Det vari dypt behov av litt omtanke og kjerlighet. Han er naa ett kilo lettere.Og jeg fikk smore inn hans myggstikk og dermed minsket noe paa mitt 2 kilos"mega-forstehjelps-skrin".Og jeg var best i strandtennis, bare for aa si det, ikke det at jeg maa si det, mendet er greit aa ha sagt det likevel.+ maten da, altid denne fantastiske maten, som bidrar til en herlig dag!
Etter andre natten i Chaluk Lum:
Regnet botter og spann i dag.Vi spilte vaar faste morgenrunde med strandtennis og da kom det! Fosser fra himmelenog renset gater og hjem, utrolig mektigt.I dag er ogsaa forste dagen for meg som Fredriks personlige coach. Han ansatte meg igaar for 5 dagers mat-coaching. Altsaa jeg faar bestemme alt som skal inn i hansmunn av mat og drikke i 5 dager. Ih...elsker saant!Naa er det slutt paa billig "Lay-chips" og "Nutrageous". Men i dag er detnedtrappningsdag, saa han faar en "nutrageous" (daarlig verson av snickers) i dag.I morgen blir det andre boller, benny is in carge!
Men jeg er snill og glem ikke at det er hans ide! =)
Klemmer og Kjerlighet!
onsdag 11 februari 2009
Nytt paradis, ny atmosfere!
Fredrik skriver:
Ny strand, mindre turister, mindre blek och mindre mat. Jepp, jag trodde inte det gick att ata mindre men livet upphor aldrig att overraska!
Var vardag har pa Bottle Beach ar annars valdigt bekvam. Karesta och jag har fatt rutin pa tillvaron. Vi borjar dagen med strandlopning och darefter yoga. Efter det brukar jag vilja anjuta en banan eller nagot annat fruktigt till frukost. Karesta slar mig da rutinmassigt pa fingrarna och hanvisar till att det skulle kla mig att vara smal. Jag haller med. Lite migran ar bara trevligt och jag blir ju smal pa kuppen.
Framat eftermiddag spelar vi strandtennis, nyduschade och snyggt solbranda. Livet leker och jag kan snart se min ryggrad genom magen!
/Fredrik
Benedicte skriver:
Etter en frokost i turistgettoen, som vi ikke klarte aa bestemme oss for om smaktemugg eller oppvaskmiddel, tok vi paa oss sekkene nok en gang og la ivei. Vi kom tilen halvfin liten by paa nordsiden av oya hvor veien stoppet for oss. Derfra ble vi fraktet til Hat Khuat (ogsaa kjent som Bottle Beach) med longtailboat(lokal fiskerbaat) Og her fant vi det, igjen, ett herlig paradis. Vakker strand, billige bungalows,beskjedent med turister og den riktige atmosferen. Denne varme, velkomnende, avslappnende atmosferen det er umulig aa stresse i. Stress er ett ikke-eksisterende fenomen her paa oya. (og i storste deler av restenav Thiland.)
Vi finner roen til aa starte dagen med jogging paa stranden, yoga, svomming ogkanskje litt strandtennis.Herlig start! Deretter staar bading, soling, spising, lesing og skriving paadagsordnen.
Kjerlighet til alle fra Benedicte
Ny strand, mindre turister, mindre blek och mindre mat. Jepp, jag trodde inte det gick att ata mindre men livet upphor aldrig att overraska!
Var vardag har pa Bottle Beach ar annars valdigt bekvam. Karesta och jag har fatt rutin pa tillvaron. Vi borjar dagen med strandlopning och darefter yoga. Efter det brukar jag vilja anjuta en banan eller nagot annat fruktigt till frukost. Karesta slar mig da rutinmassigt pa fingrarna och hanvisar till att det skulle kla mig att vara smal. Jag haller med. Lite migran ar bara trevligt och jag blir ju smal pa kuppen.
Framat eftermiddag spelar vi strandtennis, nyduschade och snyggt solbranda. Livet leker och jag kan snart se min ryggrad genom magen!
/Fredrik
Benedicte skriver:
Etter en frokost i turistgettoen, som vi ikke klarte aa bestemme oss for om smaktemugg eller oppvaskmiddel, tok vi paa oss sekkene nok en gang og la ivei. Vi kom tilen halvfin liten by paa nordsiden av oya hvor veien stoppet for oss. Derfra ble vi fraktet til Hat Khuat (ogsaa kjent som Bottle Beach) med longtailboat(lokal fiskerbaat) Og her fant vi det, igjen, ett herlig paradis. Vakker strand, billige bungalows,beskjedent med turister og den riktige atmosferen. Denne varme, velkomnende, avslappnende atmosferen det er umulig aa stresse i. Stress er ett ikke-eksisterende fenomen her paa oya. (og i storste deler av restenav Thiland.)
Vi finner roen til aa starte dagen med jogging paa stranden, yoga, svomming ogkanskje litt strandtennis.Herlig start! Deretter staar bading, soling, spising, lesing og skriving paadagsordnen.
Kjerlighet til alle fra Benedicte
måndag 9 februari 2009
Turister og andre ufyrseligheter
Fredrik skriver:
Vi flydde paradiset vid Had Salad och tog oss till ett turistnäste bara någon kilometer bort. Naturen här är fantastisk, men turisterna är det motsatta. Under kvallsyogan igår horde jag hur vår svenske bungalowgranne skröt för sin kompis om sina senaste äventyr med thailändska prostituerade.
Vi flyr alltså eländet och prövar lyckan på Had Khom istället.
På matfronten intet nytt. Benedicte håller hårt i matpengarna och hänvisar, med vist och yogiskt tonläge, att mat är något värdsligt. Hon är charmig min norska. Jag gillar henne så mycket...
/Fredrik
Vi la ut paa tur fra vaart ett fantastisk "Hat Salad" til ett trist turistgetto paa"Ao Mae Hat".Vi pakket sekkene, surret hodet men hver sin spektakulere turban, smurte oss medsolkrem og begynte aa gaa i den stekende solen. For to gniene langtids-reisende som oss, legger ikke 25 kroner paa taxi! (Men gjernpaa en shake!)
Kom frem etter en times vandring til rottehiet som vi idag forlater igjen. Kunne vert saa vakkert her...saa synd aa se en vakker strand med soppel, gamle(svenske) sex-turister, party-kaate ungdommer/barn og hissige hunder.
Vi vandrer videre! Soker nye paradiser!
Ut paa tur-aldrig sur, som vi sier!
/Benedicte
Vi flydde paradiset vid Had Salad och tog oss till ett turistnäste bara någon kilometer bort. Naturen här är fantastisk, men turisterna är det motsatta. Under kvallsyogan igår horde jag hur vår svenske bungalowgranne skröt för sin kompis om sina senaste äventyr med thailändska prostituerade.
Vi flyr alltså eländet och prövar lyckan på Had Khom istället.
På matfronten intet nytt. Benedicte håller hårt i matpengarna och hänvisar, med vist och yogiskt tonläge, att mat är något värdsligt. Hon är charmig min norska. Jag gillar henne så mycket...
/Fredrik
Benedicte skriver:
Vi la ut paa tur fra vaart ett fantastisk "Hat Salad" til ett trist turistgetto paa"Ao Mae Hat".Vi pakket sekkene, surret hodet men hver sin spektakulere turban, smurte oss medsolkrem og begynte aa gaa i den stekende solen. For to gniene langtids-reisende som oss, legger ikke 25 kroner paa taxi! (Men gjernpaa en shake!)
Kom frem etter en times vandring til rottehiet som vi idag forlater igjen. Kunne vert saa vakkert her...saa synd aa se en vakker strand med soppel, gamle(svenske) sex-turister, party-kaate ungdommer/barn og hissige hunder.
Vi vandrer videre! Soker nye paradiser!
Ut paa tur-aldrig sur, som vi sier!
/Benedicte
torsdag 5 februari 2009
Brente skuldre og sand i sengen!
Fredrik skriver:
Nu är det svenskens tur att skriva. Kanske lika bra det så folk förstår. Benedicte och jag har parkerat oss i en bungalow vid stranden Hat Salat pa norra Koh Phangan. Har är livet som en dröm. En strand utan partyturister och en lugn reggaeliknande atmosfär råder. Imorse hade vi ställt klockan på väckning. Kl 06.00 steg vi upp likt två solstrålar och började morgonpasset. Först löpning längs stranden och tillbaka, efter det avrundade vi med några krampaktiga solhälsningar. Detta gjorde jag for att få mat av Benedicte. Det ar hon som har hand om ekonomin och tycker att jag ätit for mycket i mitt kära lidingökollektiv. Jag har abstinens. Jag har kommit över ett paket kex som jag i smyg syndar i mig mellan frukost och middag. Ja, flickebarnet ater inte lunch. Jag äter turkisk peppar ibland och bävar infor dagen de tar slut.
Men trots att kärestas sunda livsstil frontalkrockat med min, relativt väl tilltagna kosthållning, har vi det fint ihop. Vi läser högt for varandra ur Erland Loes "Doppler". Den handlar om en man som sagt upp sig från jobbet och flyttat till skogs. Där umgås han med en älgkalv vars mor han dräpt. Väldigt bra bok.
Nu ska jag vidare och försöka hitta nagra kexsmulor under sängen. Människans överlevnadsinstinkter är imponerande. Jag tänker inte dö har...
/Fredrik Stoltz
Benedicte skriver:
Teknologien og internett har tatt seg veien hit ogsaa, til en beskjeden strand nordpaa koh phangan. Her vistes lykkelige loshunder, tilfredse thailendere og en og annen svenske. For ikke aa glemme noen store, lyseblaa vensner med tatoveringer...britter.
Vi nyter til fulle av herlig thai-mat, sol, bad og strand, "hengekoje-heng", vaar fine bungalow og hverandre. Ellers har dagene gaatt til smaa dagsturer for aa kjope unodvendige saker til meg. Neilsaks og saant...
Vi har faatt en nydelig liten hundevenn. Har ikke gitt han noe navn enda, men det kommer.Vi har det helt enkelt veldig bra, nesten for bra, nesten saa bra at man faar daarlig samvittighet ovenfor seg selv at man ikke alltid har sorget for aa ha detsaa bra. Eller nei...jeg fabler...
Vi har utdelt ansvarsomraader til hverandre for aa sorge for mindre diskussjoner og braak. Fredrik er okonomi-ansvarlig. (det vil si at han skriver noye ned hver en krone som har forlatt MIN lommebok under dagen. Og i systematisk ordning i kolonner har vi hver vaar lille lodrette 1-cm-stripe hvor han skriver private innkjop. (Vi er enige om at dette kun faar vere en kort besettelse.) Jeg faar kanskje skylde meg selv, det er tross alt jeg som har introdusert han for"lister". Naa elsker han "lister" nesten mer enn meg.
Jeg derimot har det tyngste ansvaret: Drikke-ansvarlig og solkrem- og smore- ansvarlig.
Saa saan har vi det! Herlig, paa alle sett og vis. Ingen ting aa klage paa...men jeg klager desverre litt likevel.Rart hvordan jeg alltid finner noe?!? "Aahhh nei...jeg er solbrent paa skuldrene...Aaahhh...det er saa ekkelt med sand i sengen."
Jeg skal begynne aa holde kjeft. Fredrik har foreslaatt det ogsaa ved disse tilfellene. =)
Jeg er takknemlig, jeg lover! Og jeg er glad i dere alle!
Kjerlighet og overskuddsvarme til dere alle!
/Benedicte Kihle
Nu är det svenskens tur att skriva. Kanske lika bra det så folk förstår. Benedicte och jag har parkerat oss i en bungalow vid stranden Hat Salat pa norra Koh Phangan. Har är livet som en dröm. En strand utan partyturister och en lugn reggaeliknande atmosfär råder. Imorse hade vi ställt klockan på väckning. Kl 06.00 steg vi upp likt två solstrålar och började morgonpasset. Först löpning längs stranden och tillbaka, efter det avrundade vi med några krampaktiga solhälsningar. Detta gjorde jag for att få mat av Benedicte. Det ar hon som har hand om ekonomin och tycker att jag ätit for mycket i mitt kära lidingökollektiv. Jag har abstinens. Jag har kommit över ett paket kex som jag i smyg syndar i mig mellan frukost och middag. Ja, flickebarnet ater inte lunch. Jag äter turkisk peppar ibland och bävar infor dagen de tar slut.
Men trots att kärestas sunda livsstil frontalkrockat med min, relativt väl tilltagna kosthållning, har vi det fint ihop. Vi läser högt for varandra ur Erland Loes "Doppler". Den handlar om en man som sagt upp sig från jobbet och flyttat till skogs. Där umgås han med en älgkalv vars mor han dräpt. Väldigt bra bok.
Nu ska jag vidare och försöka hitta nagra kexsmulor under sängen. Människans överlevnadsinstinkter är imponerande. Jag tänker inte dö har...
/Fredrik Stoltz
Benedicte skriver:
Teknologien og internett har tatt seg veien hit ogsaa, til en beskjeden strand nordpaa koh phangan. Her vistes lykkelige loshunder, tilfredse thailendere og en og annen svenske. For ikke aa glemme noen store, lyseblaa vensner med tatoveringer...britter.
Vi nyter til fulle av herlig thai-mat, sol, bad og strand, "hengekoje-heng", vaar fine bungalow og hverandre. Ellers har dagene gaatt til smaa dagsturer for aa kjope unodvendige saker til meg. Neilsaks og saant...
Vi har faatt en nydelig liten hundevenn. Har ikke gitt han noe navn enda, men det kommer.Vi har det helt enkelt veldig bra, nesten for bra, nesten saa bra at man faar daarlig samvittighet ovenfor seg selv at man ikke alltid har sorget for aa ha detsaa bra. Eller nei...jeg fabler...
Vi har utdelt ansvarsomraader til hverandre for aa sorge for mindre diskussjoner og braak. Fredrik er okonomi-ansvarlig. (det vil si at han skriver noye ned hver en krone som har forlatt MIN lommebok under dagen. Og i systematisk ordning i kolonner har vi hver vaar lille lodrette 1-cm-stripe hvor han skriver private innkjop. (Vi er enige om at dette kun faar vere en kort besettelse.) Jeg faar kanskje skylde meg selv, det er tross alt jeg som har introdusert han for"lister". Naa elsker han "lister" nesten mer enn meg.
Jeg derimot har det tyngste ansvaret: Drikke-ansvarlig og solkrem- og smore- ansvarlig.
Saa saan har vi det! Herlig, paa alle sett og vis. Ingen ting aa klage paa...men jeg klager desverre litt likevel.Rart hvordan jeg alltid finner noe?!? "Aahhh nei...jeg er solbrent paa skuldrene...Aaahhh...det er saa ekkelt med sand i sengen."
Jeg skal begynne aa holde kjeft. Fredrik har foreslaatt det ogsaa ved disse tilfellene. =)
Jeg er takknemlig, jeg lover! Og jeg er glad i dere alle!
Kjerlighet og overskuddsvarme til dere alle!
/Benedicte Kihle
onsdag 4 februari 2009
Ankommet öyriket i Sör-Thailand
To lengtende, bleke nordboere har nå endelig ankommet thailand!
Landet i Bangkok i går og tok derfra fly direkte til öyriket i sor.
Etter en anstfylt reise med Austrian airlines måtte vi bekveme hente oss inn på ett lekkert resor på koh samui.
I dag har en båt tatt oss til nabooya koh phangan.
Nå planlegger vi å reise öya rundt og blir kanske borte noen dager/uker...
Fredde er allerede solbrent!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
